Pressmeddelande
MS-studie bekräftar positiva effekter av högdos/högfrekvent beta-interferonregim
UNIVERSITA' DEGLI STUDI DI TORINO FACOLTA' DI MEDICINA E CHIRURGIA DIPARTIMENTO DI NEUROSCIENZE Via Cherasco, 15 – I 10126 Torino, Italy
Pressmeddelande utsänt av Prof. Luca Durelli, MS-Centrum, Universitetet i Turin, Italien
(Översatt av Schering Nordiska AB, tfn +46 (0)8 728 42 00.)
Turin, Italien – 2 april 2003 – Man får kliniskt relevanta skillnader i sjukdomsaktiviteten om man ökar dos och administreringsfrekvens för beta-interferon vid behandling av skovvis förlöpande MS jämfört med den tidigare etablerade behandlingsregimen med lägre dos och lägre frekvens. Det visar nya fynd som presenterades idag på American Academy of Neurologys årsmöte. Likaså ger resultaten vid handen att en sänkt dos och administreringsfrekvens för beta-interferon är förenad med en ökad sjukdomsaktivitet.
Professor Luca Durelli, som är chef för MS-centret vid Turin-universitetets institution för neurovetenskap och huvudprövare för studien, berättar: ”Genom dessa data bekräftar vi vinsterna med en högdos/högfrekvent interferonregim och visar riskerna med att byta till en regim med lägre dos, även när vi inte kan påvisa någon sjukdomsaktivitet kliniskt eller i MR. Fynden gör det lättare för oss att välja rätt ordination för våra MS-patienter.”
Studien är en fortsättning på forskning som påbörjades för fyra år sedan. Tretton patienter som hade behandlats med interferon beta-1b 250 µg (Betaferon®/Betaseron® för subkutan injektion) under tre år och som genomgående, kliniskt sett och i MR, var fria från sjukdomsaktivitet, bytte till interferon beta-1a (Avonex®) 30 µg en gång i veckan under ett år. Under denna tid återkom sjukdomsaktiviteten hos de flesta patienter. Följaktligen bytte alla patienter tillbaka till en högdos/högfrekvent beta-interferonregim. Sju patienter fick interferon beta-1b 250 µg varannan dag, fyra fick interferon beta-1a (Rebif®) 44 µg tre gånger i veckan och två fick interferon beta-1a (Rebif®) 22 µg tre gånger i veckan.
Resultaten visade att patienterna under året med högdos/högfrekvent regim hade signifikant lägre skovfrekvens jämfört med året innan när dosen var lägre och gavs en gång i veckan (0,3±0,48 vs. 0,90,6; p<0,05). Dessutom var andelen patienter som fick skov signifikant lägre (30,7 % vs. 76,9 %; p<0,05).
”Direkt jämförande studier som INCOMIN bekräftar att en högdos/högfrekvent beta-interferonregim ger ett överlägset resultat jämfört med olika varianter av lågdos/lågfrekvent regim”, kommenterade professor Durelli. ”Dessa nya data utökar vår kunskap så att vi nu vet att behandlingseffekten vid MS blir bäst med högdos/högfrekvent beta-interferon.”
Om studien
Fynden presenterades vid sessionen MS: Clinical trial II den 1 april vid American Academy of Neurologys årsmöte i Honolulu. Under studien gjordes en klinisk bedömning var tredje månad, då även laboratorieprover togs, och efter ett år gjordes en MR-undersökning. Den kliniska bedömningen utfördes som en öppen studie, men MR-bilderna analyserades av neuroradiologer som var helt ovetande om patienternas behandling och kliniska symptom.
Patienter med en kliniskt stabil sjukdomsaktivitet, bekräftad med MR-undersökning, och som hade stått på kontinuerlig behandling med 250 µg IFN-beta-1b varannan dag i minst 3 år, randomiserades till en sänkt dos och administreringsfrekvens av IFN-beta. Detta skedde genom en successiv övergång till 30 µg IFN-beta-1a en gång i veckan, varefter patienterna följdes under ett år. På grund av att sjukdomsaktiviteten återkom fick de därefter byta tillbaka till hög dos/högfrekvent IFN-beta och följdes sedan i ytterligare ett år. Den kliniska sjukdomsaktiviteten minskade avsevärt under det år som följde på återgången till högdos/högfrekvent IFN-beta, men MR-aktiviteten kvarstod hos vissa patienter, som aldrig kom tillbaka till den totala frånvaro av sjukdomsaktivitet som vi sett efter de tre åren med kontinuerlig IFN-beta-1b-behandling, före beslutet att sänka interferondosen. Det är möjligt att den återupptagna sjukdomsaktiviteten och den förlängda durationen för sjukdomsaktiviteten gör patienterna mindre känsliga för IFN-beta, även när det åter ges i hög dos. Det försämrade svaret i MR var inte förenat med någon förekomst av neutraliserande anti-IFN-antikroppar.
Sammanfattningsvis kan en sänkning av dos och frekvens för IFN-beta vara förenad med tecken på ökad sjukdomsaktivitet – kliniskt och i MR. En återgång till högdos-IFNB kan eventuellt endast ge partiell minskning av tecknen på sjukdomsaktivitet. Patienterna bör stå kvar på IFNB i hög dos och med hög frekvens, även om de har en låg nivå av sjukdomsaktivitet. En sänkning av dos och frekvens för IFNB är inte bara ej tillrådlig utan kan vara direkt farlig.
Studien genomfördes oberoende av läkemedelsindustrin.
– slut –
Kommentar till redaktioner:
Interferon beta-1a (Biogen) ges en gång i veckan som en intramuskulär injektion på 30 µg (6 MIE).
Interferon beta-1b (Schering) ges varannan dag som en subkutan injektion på 0,25 mg (8 MIE).
Interferon beta-1a (Serono) ges tre gånger i veckan som en subkutan injektion på 44 µg.
Kontaktuppgifter för ytterligare information eller intervjuer:
Prof. Luca Durelli MS-Centrum, Universitetet i Turin, Italien Tel: +39 011 66 33 634 Fax: +39 011 66 33 634
Leila Burrell Tel: +44 1483 715 643 Fax: +44 1483 855 303
