Funderingar en novembermorgon…
11 november 2010
– Vad kommer vår tid att heta om 1 000 år? Eller en miljon år? Det kan väl inte heta nutid då? För då är ju nutiden då och inte nu. Och dåtid kan det inte heta för det är ju förr i tiden och framtid blir det inte heller, för framtiden är ju det som blir efter nutiden. Och det är ju när nutiden är om en miljon år som jag undrar vad denna tid kommer kallas av människorna som bor på jorden då. Om inte vi människor som bor här nu har förstört jorden till dess. Eller solen har hunnit slocknat då... Vad tror du vår tid nu kallas då?
Frågorna som kommer en regnig mörk, svart novembermorgon vid frukostbordet kl 07.00 från en pigg, utvilad pojke på nästan 9 år borde besvaras på ett korrekt sätt. Det är intressanta resonemang… Borde besvaras av en pigg, utvilad mor som inte är helt hyperintresserad av geologi, men som direkt kan styra bort sina egna personliga intressen för att sätta sig in i dessa tankesnurror på ett moderligt och pedagogiskt sätt.
Moderns banala och något basala intressen just denna dag är att bara överleva denna novembermorgon, få i sig själv och barnen frukost, samt få kläder (rätt kläder) på alla medlemmar i familjen innan bilfärden till skolan ska påbörjas i rätt tid.
Nu blir det alltid som det borde vara utan frågorna besvaras av en novembergrå mamma, med en novembergrå röst och en novembermatt blick: – Jag vet inte. Koma-perioden kanske. Jag utgick helt själviskt från mig själv...
Men för att inte vara taskig eller verka ointresserad bollar Mammagrååååå tillbaka frågan: – Vad tror du?
Sonen funderar vidare… – Solen borde finnas i några miljarder år till.
Lillasyster ser genast lugnare ut och tuggar sin smörgås något mindre panikartat när hon hört att solen inte slocknar idag.
Funderingarna fortsätter… – Vår tid nu kallas ju nutid men ligger i perioden Kvartär… vad kan det bli efter det? Fast den borde ju hålla på en miljon år till och epoken Holocen vi är inne i nu har ju bara varit i ungefär 11 000 år så den håller ju absolut på lite till. Så det heter nog samma som det gör idag tror jag, säger han sedan.
– Det tror jag med, säger Lillasyster och sveper det sista ur mjölkglaset.
– Det tror jag också, säger jag som har vaknat till lite av denna fenomenala lektion i geologi denna arla timme. – Och ni kommer alltid att heta mina Älsklingar. Mina solstrålar. I miljoners, triljoners, biljoners år framöver.
– Får se om vi blir så gamla då, säger Lillasyster. Är det lika många år som Gammel-morfar ungefär?
Lisa Lundin
Klicka här för att kommentera krönikan
Du måste vara registrerad och inloggad på mötesplatsen för att kommentera krönikan.
Klicka här för att logga in eller registrera dig.
