Lisas krönika 18 mars - 09
Rensa röja och sortera…

18 mars 2009
Vilken tid vi lägger på att plocka med saker. Vända på papper, flytta tidningar, stuva undan sådant vi inte behöver i skåp som redan är överfulla med pryttlar vi aldrig använder. Och så sätter vi oss och rensar och sorterar i det vi verkligen inte behöver för att få plats med ännu mer onödiga saker…
Så satt jag här igen på golvet… med högar och travar av papper och småplock över hela golvet. När jag kisar hårt med båda ögonen och bara kikar i den lilla, lilla springan som blir kvar när jag skrynklat hela ansiktet till ett russin, (jag kan inte kisa utan att skrynkla ihop hela huvudet, kan du det?) kan man tro att hela golvet har fått en melerad, mycket tjock heltäckningsmatta med kraftig struktur och lätt prasslande karaktär. Ser ganska annorlunda ut och roligt. Både golvet och jag. Jag kikar så i en kvart. Vänder huvudet åt sidan åt vänster. Då får pappersmattan en annan nyans… Nej, nu är det dags att sätta igång.
Konsumkvitton på Keso, kaffe och bananer, veckotidningar från 2003, bruksanvisningar till maskiner som gick sönder för ett decennium sedan. Foton, jobbanteckningar, skisser på ett nytt badrum i ett hus jag för länge sedan flyttat ifrån. Om varje papper var värt en krona skulle jag vara miljonär. Om varje ord som är skrivet på alla papper vore värt en spänn skulle Donald Trump vara en fattiglapp i jämförelse med mig. Jag känner mig plötsligt mycket rik!
Vad skulle jag köpa för alla miljarder? Oj, oj, oj, här måste jag skriva en lista… Tar en penna som fungerar bara om man håller den i sidled. Synd att slänga den när den ändå funkar hjälpligt. Det tar lite tid men efter en halvtimme är listan nästan klar, men då har jag bara tagit upp nyttoprylar…
Synd att snåla nu när man har så mycket pengar för en gång skull. Jag börjar lista lyxkonsumtion och Thailandsresor. Måste ringa till min bästa väninna för att få hjälp att inte glömma något viktigt. Tur det. Hon påminner mig om att flera miljarder är mycket pengar. Nu skriver jag upp alla personer jag vill dela slantarna med, alla skolor i Polen som ska byggas och alla nödvändigheter för människorna i krigsdrabbade länder och alla lägenheterna till alla hemlösa i hela Sverige. Ett par timmar senare är listan klar. Jag är alldeles matt. Känner mig otroligt generös och givmild. Jag kanske har varit lite för snäll? Nej man ska ge av det man har, då kan man ju verkligen bjuda på det man inte har. Jag är mycket nöjd.
Men oceanen av papper på golvet har inte krympt utan bara kompletterats med en lista på 28 tätskrivna A4 sidor, som kan vara bra att ha om jag vore miljardär.
Skåpen och lådorna är i alla fall tomma nu. Skrivbordet ser fint och rent ut. Nu gäller bara att rensa lite. Det här gamla fotot, på mig och vem är det där bredvid… ja just ja, det var på avlutningen i nian. Hon hette… jag kommer inte ihåg, men det var en trevlig kväll! Det kan man ju inte kasta bort. Jag lägger allt i olika högar. Det som är viktigt en liten hög. Det som är kanske viktigt en liten hög. Det som kan vara bra att ha i en jättehög och det som ska kastas i en minihög. Jag lägger de två pappren i papperskorgen. Allt annat stuvas in i skåpen och lådorna igen. Skrivbordet får sina gigantiska högar tillbaka i något prydligare ordning. Det kanske är skåpen som är för små? Måste ha mer utrymme. Får åka till IKEA och köpa några hyllor. Vad skönt det är att rensa. Tänk bara att det tar sån tid!
Lisa Lundin
Klicka här för att kommentera krönikan
