Vi längtar… alltså lever vi
30 september 2010
Att längta. Det finns lika många längtor som vi finns människor i världen.
Och så kan man multiplicera alla personer med flera hundra olika saker, personer eller platser man längtar till. Per dag. Mycket längtande blir det. Inte konstigt att filmer och böcker har mycket längtan i sina historier. Längtan är en känsla alla människor kan känna igen.
För längtar gör vi människor lika säkert som att vi andas. Säger du att du inte längtar efter något alls säger jag att du ljuger. Alla längtar varje dag efter något. Det kan vara litet eller stort. Efter fred på jorden eller en kopp kaffe.
Är det skönt att längta eller bara jobbigt? Det måste vara jobbigt att inte vara 100-procentigt nöjd med tillvaron hela tiden. Att hela tiden vilja något annat. Längta till något annat. Något bättre? Men bara för att man längtar efter något, behöver det inte betyda att man är det minsta missnöjd med det man har.
För mig är längtan något riktigt positivt. Som kärlek! Något att se fram emot. Om vi inte kunde känna längtan till något alls skulle våra liv stagnera och vi skulle inte kunna utvecklas eller förändra i våra liv. Att känna längtan är som att ha en dröm. När längtan blir uppfylld är drömmen uppfylld. Målet är nått. Då startar en ny process i vårt inre. Vi börjar längta till något annat.
En kär familj nära mig har längtat efter barn länge, länge. Äntligen har deras son kommit. De är de lyckligaste föräldrarna på jorden. Nu njuter de av varandra och sin son varje dag och lever det liv som de drömt så länge. De har fått allt de längtat efter. Deras högsta önskan är uppfylld. Men de kan ju inte sluta leva och längta efter saker för det. Nu kommer nya saker att längta till, som första julen tillsammans, eller första kvällen på tu man hand med en bra barnvakt. Det kommer att ta tid innan den dagen kommer, men någon gång i framtiden kommer de att längta efter att ha en barnfri kväll. Inte för att de inte är världens lyckligaste föräldrar, utan för att det kommer in ett nytt behov in i deras liv. Men till dess är de, de mest nöjda personerna på jorden.
Det är det som är det fina med längtan. Att få känna suget efter något och sedan njuta av tillfredställelsen när man får det. Längtan är lite som abstinens. Man kan bli sjuk av för mycket längtan efter för många olika saker. Därför är det viktigt att hela tiden ge sig själv saker som man längtar efter. En lugn kväll, ett skönt bad, en glad kväll med kompisar, en dag med barnen i skogen, en kvarts tystnad, en datorfri vecka, en promenad, ett samtal till den man älskar. Då får man belöningar hela tiden och behöver inte bli sjuk av längtan efter det man inte får. Och man kan också känna sig glad och nöjd för att man hela tiden får så mycket av det man längtar efter.
Det kan vara väldigt lätt att förväxla längtan med saknad. Saknaden känns mer passiv än längtan. Det är att vilja tillbaka till något. Längtan leder oss framåt, får oss att agera. Saknad får oss att stå still ett tag, eller ta ett steg tillbaka. Längta efter något som inte längre existerar. Bli absolut inte rädd när du börjar längta efter nya saker, men bli skräckslagen om du inte uppskattar det du har ordentligt innan du förlorat det totalt och börjar sakna det. För blir saknaden större än längtan i våra liv så händer något. Då uthärdar vi bara vårt liv istället för att leva och forma det. Bara du väljer hur du vill ha det!
Lisa Lundin
Klicka här för att kommentera krönikan
Du måste vara registrerad och inloggad på mötesplatsen för att kommentera krönikan.
Klicka här för att logga in eller registrera dig.
